Jag kom o tänka på en sak igår. När jag är stressad, mår psykiskt dåligt eller något liknade så blir ridningen alltid lidande, jag tycker att jag mår för dåligt eller är för trött för att rida. Varför gör jag så? För varje gång jag sätter mig på hästryggen försvinner alla problem och all stress! Jag lever då i nuet och mår bra och är glad. Men det är just de att jag måste inse de när jag är så stressad att jag bara vill gråta. Jag tänker bara ridningen som ännu ett moment jag ska orka och hinna med, men varje gång jag tar mig dit mår jag mycket bättre! Om jag bara skulle lära mig att de hjälper mig otroligt mycket skulle jag kunna bli av med stress, ångest och sådant mycket snabbare! Då skulle jag inte sitta i veckor och månader och vara stressad, de skulle gå över väldigt fort då!