Nöjd med vardagen?

 Jag ser en hel del bloggare som skriver om hur nöjda dom är med sitt liv. Dom lever dröm livet med fina hästar, ett jobb dom älskar, en framgångsrik blogg och många av dom har en stor satsning som dom kan satsa på till 100%.

Det får mig att fundera på om jag är nöjd med livet? Ska jag vara ärlig? Det är jag inte! Jag vill så mycket, livet rullar inte alls på, jag är så trött på skolan och är så stressad och sliten så veckodagarna är hemska att ta sig igenom. 
 
Jag är otroligt nöjd med Lalle, där har det gått riktigt bra, trotts ett litet bakslag. Hon är otroligt fin och att jag vart erbjuden att köpa henne var bland det bästa som hänt mig i hästväg! Vi ska nu nå toppen.
 
Men skolan är det som tar upp den största tiden och den får mig att må dåligt och vara stressad. Jag kan inte sova, jag tappar en massa hår och orken och motivationen är i botten. Jag vill gärna läsa psykologi, sociologi och den typen av ämnen, men restenl... Det känns som att alla bara motarbetar mig, alla lärare har en massa grupparbeten, muntliga prov och semenarium. Det är det värsta jag vet, jag får riktig ångest. 
 
Sen går alla lärare och säger "Tänk nu på att inte falla tillbaka i gamla vanor så att det inte blir som förra terminen, du får inte missa saker och hamna efter". Jag har lust att skrika åt dom att ta sig i röven och hålla käften! Jag orkar inte, jag vill inte.. Jag vet inte hur många gånger jag nästan slängt ut datorn genom fönstret för att allt känns hopplöst, jag känner mig värdelös. Jag vill skrika och gråta och be alla dra åt helvete. JAG BEHÖVER EN PAUS FRÅN LIVET! I vintras hade jag aldrig överlevet om jag inte struntat i skolan och andats häst alla vakna timmar på dygnet. Jag behöver en månad när jag kan få andas häst. I vintras kunde jag mocka 3 olika stall under en dag. Jag behövde inte rida, bara få vara i stallet och bara vara där, det gav mig otroligt mycket. 
 
Jag kan inget göra, det är bara att ta sig i kragen, svälja gråten och försöka ta sig igenom skolan med godkända betyg... Jag kan inte byta till kvinnersta igen, jag kan inte välja att läsa något annat för vad jag än gör så måste jag läsa om minst ett år till. Väck mig när mardrömmen är över.
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0